Rubriken är hämtad från DN idag. Tidningen har mött Gustav
Sundgren, som har upplevt hur det är när datorspelandet tar över livet på alla
nivåer. Och även om det inte finns siffror på hur omfattande spelberoende är i
landet är det helt säkert att Gustav inte är ensam. Och vanligast är
problematiken bland unga män:
- För spel har man inga direkta siffror, men man kan anta
att det rör sig om en av tio som utvecklar ett beroende. Och jag anser att det
är ett eskalerande problem där risken ökar på sommarlovet när man kan ägna mer
tid åt det som stimulerar hjärnans belöningssystem, säger Fred Nyberg,
professor vid Uppsala universitet, med 30 års erfarenhet av beroendeforskning.
Vidare hävdar han att risken att hamna i ett beroende ökar
när man är ledig, bland annat under den långa sommarledigheten:
- Medan vissa triggas av att gå på restaurang eller vara ute
i naturen när man är ledig, får andra kickar av att sitta vid datorn och spela.
När det inte finns några tider att passa och barnen till
slut är fria att göra det de vill efter terminens slut är det många föräldrar
som förtvivlade står handfallna. De har ibland svårt att hitta argument till
varför deras barn ska gå och lägga sig istället för att stanna uppe på
kvällarna och nätterna framför datorn.
Enligt DN löper yngre större risk att fastna eftersom deras
hjärnor är mer känsliga. Och i värsta fall kan det räcka med några veckor för
att utveckla ett osunt spelbeteende.
– Det här är ett folkhälsoproblem. Men ungas spelande bör
särskilt uppmärksammas eftersom de drabbas tidigare i livet i högre
utsträckning jämfört med personer som har ett alkoholmissbruk, säger Marie
Risbeck, samordnare för spelprevention på FHI.
De verkliga konsekvenserna av det överdrivna spelandet blir
först tydliga när skolan sätter igång igen efter sommaruppehållet. I vissa
kommer eleverna inte alls till skolan, medan andra kommer inledningsvis, men
blir mer och mer frånvarande under terminen och resten av året.
Eftersom beroende ofta är förknippat med skam- och
skuldkänslor är det dessutom få som själva söker hjälp. Och ibland kan det vara
så att man själv inte inser att man har problem, även om det är tydligt för
omgivningen. Så var det för Gustav Sundgren:
- Alla uppfattade att jag hade problem med spelandet, men
jag såg det inte själv, säger han.
Läs mer i Dagens Nyheter måndag 6 augusti, samt på UNT.se:
/Joel Öhrn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar