onsdagen den 27:e april 2011

”Vi är också eran framtid!”

Vi vill dela med oss av vår författare Carolina Lindbergs krönika som nyligen publicerades i tidningen Familjehemmet. Tänkbart, fint och viktigt!

Orden som går direkt in i hjärtat uttalas av en ung kaxig tjej som blivit inbjuden att dela med sig av sina erfarenheter av flera år i samhällets vård. Scenen är Barnrättsdagarna i Örebro. Hon pratar om att barn i samhällets vård ofta inte har det lika väl förspänt som barn som växer upp under trygga omständigheter.

Hon vill att vi låtsas att barnen i samhällets vård är våra egna barn, och att vi funderar på hur vi då önskar att de, våra käraste, hade blivit behandlade. Hur hennes föräldrar har precis samma önskan, men kanske mer begränsade möjligheter att driva dessa frågor.

Hon petar med vassa fingrar på våra ömmaste punkter, på samma sätt som jag antar att representanter för samhällsvården petat på hennes ömma punkter med än omildare handlag. Vi i publiken värjer oss. På utvägen nämner någon barnens egna ansvar, någon annan minskade resurser, en tredje att vi har olika perspektiv. Klart att vi värjer oss. Men orden ligger där med en bitter eftersmak ”Vi är också eran framtid”…

Jag kan knappt ta in tanken. Tänk om mina fina barn, mina allra närmaste, de mitt hjärta är helt bart inför, blev omhändertagna av samhället. Vad hade jag då önskat?

Värme, närhet, trygghet, tillit. Någon som bryr sig om på riktigt. Någon som alltid finns där för dem. Både när de är omöjliga och möjliga att älska. Goda förebilder som tar tillvara på mina barns förmågor. Som tillåter dem att misslyckas och som visar dem att världen i grunden är god. Någon som gillar att tillbringa tid med dem och som ler varmt åt deras utforskande frågor. Någon som vill att de ska växa, utvecklas och blomma, men inte lyda blint. Någon med snälla ögon. Ett hem att kalla hemma, där det finns intresse för att göra anpassningar utifrån just det här speciella unika barnet.

Vad vill vi erbjuda dem, de som också är vår framtid? Vad erbjuder vi på kort och på lång sikt? Hur ser vi till att bevaka att metoder med långsiktigt tänkbara goda effekter inte tar över barnens möjlighet att få finnas till och ha det gott i precis detta nu? Hur försvarar vi deras egenvärde? Det kan vi ta ställning till. Det kan vi ta ansvar för.

Carolina Lindberg
Utbildare och handledare inom autismspektrum


Carolina är författare till boken En alldeles särskild familj - att vara familjehem för unga med autism och asperger.

Radiotips!
Carolina Lindberg medverkar i P4 Karlavagnen imorgon torsdag den 28 april, kl.22.12. Temat för kvällen är autism och aspergers syndrom.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar