Vill du sommarjobba i äldreomsorgen?

Ja, då kan du söka jobb hos Ung Omsorg. I en helsidesannons i DN gör Carema, en av de stora privata entreprenörerna inom äldreomsorgen, reklam för sitt samarbete med Ung Omsorg. Genom Ung Omsorg kan ungdomar få sommarjobb inom äldreomsorgen, bl.a. då på Caremas vårdenheter. På sin hemsida skriver Ung Omsorg att deras idé är att "ge det lilla extra i de äldres vardag ute på äldreboenden runt om i landet. Vår sociala omsorgsbemanning är ett tillskott till den ordinarie äldrevården och sysselsätter idag över 45o ungdomar".

Det tycker jag är ett strålande initiativ och Ung Omsorg har redan, i konkurrens med andra unga företagare från 28 länder, fått ett internationellt pris för sin idé. Läs mer på www.ungomsorg.se eller på www.carema.se

Sverige har flest anmälda våldtäkter i Europa

I en studie finansierad av EU konstaterar forskare i elva EU-länder att Sverige har flest antal anmälda våldtäkter per år. I andra länder som är ungefär lika stora som Sverige anmäls ett par hundra våldtäkter per år. Motsvarande siffra i Sverige är 5000. Flertalet offer är unga och hälften var alkoholpåverkade vid tillfället. Professor Liz Kelly som har lett EU-studien anser att det finns flera förklaringar till den höga siffran:
- Det finns inte bara en förklaring till det höga talet. Här har ni en bättre anmälningsupptagning än på andra håll, våldtäktsbegreppet har utvidgats och det finns en större vilja hos svenska kvinnor att anmäla våldtäkter även inom relationer. För att klarlägga om det rör sig om en högre verklig förekomst krävs mer forskning.

I Sverige och England går ungefär 13 procent av de anmälda brotten till åtal, vilket är den lägsta siffran inom EU. I Sverige förklaras detta främst med att bevisläget är svårt i och med att långt ifrån alla våldtäkter ger synliga skador. Det positiva är att när ett våldtäktsfall väl går till åtal har Sverige den högsta andelen fällande domar.

För dig som själv har blivit utsatt för våldtäkt och för dig som är anhörig finns det råd och stöd i boken Utsatt för våldtäkt? av Josefin Grände. Boken kan med fördel också läsas av dig som i ditt arbete möter våldtagna kvinnor. Boken beskriver vanliga känslor och reaktioner efter en våldtäkt, och handlar också om att kunna må bra igen.

Författaren Josefin Grände har arbetat i över tio år med genus, sexualitet, våldtäkt och våld mot kvinnor i nära relationer. I februari 2008 tilldelades hon Brottsoffermyndighetens utmärkelse för banbrytande brottsofferarbete 2007.

Mer läsning:
- Beställ Utsatt för våldtäkt?
- Josefin Grändes hemsida
- Artikel i Upsala Nya Tidning
- Artikel i Svenska Dagbladet

Mellanchef i vård och omsorg

Kaos är en del i varje kreativ process berättade en chef i äldreomsorgen för mig. Det finns alltid ett mått av osäkerhet och förvirring när man lämnar den upptrampade stigen för att söka sig nya vägar. Som chef och projektledare är det något man måste våga utsätta sig för och orka ta sig igenom för i slutändan bryta ny mark, för att skapa förändring och förnyelse i sin verksamhet. Och man kan aldrig vara riktigt säker på hur det ska bli förrän man ser förändringsarbetet i backspegeln.

Av det kan man sluta sig att det krävs ett visst mått av mod av en ledare för att sätta igång med ett utvecklingsarbete på sin arbetsplats. Vad är det som är gör att vissa vågar och lyckas med det? Det pratade forskaren Kjerstin Larsson om på gårdagens seminarium på Gothia Förlag, där hon föreläste under rubriken Om att vara mellanchef i vård och omsorg. Kjerstin Larsson disputerade våren 2008 på Linköpings universitet kring det temat. Hennes avhandling möttes av stort intresse och nu finns hennes forskning också som bok, utgiven av Gothia Förlag. Kjerstin har i sin forskning mer intresserat sig för det yttre förutsättningarna för att lyckas med utvecklings- och förändringsarbete och inte tittat på respektive chefs individuella chefsegenskaper. Med yttre förutsättningar menar hon bl.a. tid, resurser, stöd, attityder m.m. En viktig förutsättning är förstås de ekonomiska resurserna, de måste förstås vara rimliga. Kjerstin betonade dock att det är inte självklart att en god ekonomi i sig leder till förändring. Tvärtom kan en kärv ekonomi skapa incitament för nödvändiga förändringar och förbättringar.

En slutsats man kan dra av Kjerstins forskning är, om de organisatoriska förutsättningar finns på plats blir det också lättare och lite mer förutsägbart att utsätta sig för det kaos som förändringar alltid medför.

I hederns skugga

Dilek Baladiz, en av projektledarna som arbetar i Kvinnofridsgruppen vid Länsstyrelsen i Stockholms län, gästade på tisdagsmorgonen (2009-04-14) SVT:s Gomorron Sverige. Hon vittnade där om det stora behov av att prata om hedersrelaterat våld som hon har mött i skolorna, både hos tjejer och killar.

Just nu skriver Dilek Baladiz boken I hederns skugga som utkommer efter sommaren på Gothia Förlag. I boken intervjuar hon tio unga män som får ge sin syn på bland annat heder, relationer, sexualitet, könsroller och jämställdhet.

Det är den första boken som fokuserar på killarnas roll. Unga män från hederskulturer är morgondagens pappor och äkta män. Det är viktigt att nå en ökad förståelse för hur de förhåller sig till hedersnormerna och vilka handlingsmöjligheter de har. Killarna kan vara förövare – men även offer för hederskulturen. Genom att diskutera kring dessa frågor kan de unga männens handlingsmöjligheter utökas.

Boken riktar sig till ungdomar och till yrkesverksamma som möter ungdomar, såsom lärare, fritidsledare, socionomer, poliser med flera. Den utgör ett konkret arbetsredskap i mötet med ungdomsgrupper i gymnasieåldern.

På mässan Bok & Bibliotek i september 2009 kommer Dilek Baladiz att hålla ett seminarium med titeln I hederns skugga där hon berättar om boken.

Nytt nummer av BRIS-tidningen

Det nyutkomna numret av BRIS-tidningen har Skolan som tema. Den innehåller ett flertal spännande artiklar; Skola utan ansvar, Vid livets vägval - tre tonåringar berättar om skolan och framtiden, Identitetsletande avgörande för tonåringens utveckling, Skolkurator=coach?. I tidningen intervjuas också Jan Björklund, utbildningsministern, samt att BRIS presenterar en fördjupad studie om de kontakter om skolan och/eller mobbing som kom i BRIS stödverksamhet.
Nästa nummer av tidningen har temat Kärlek. Vad betyder kärlek för en ung människa och hur påverkar kärlek ungas självbild och utveckling.
Vi ser fram emot det numret.

Vill du prenumerera? Gå in på www.bris.se.

Ungdomar i samhällsvård dör i förtid

Ungdomar som placerats för beteendeproblem löper större risk än andra placerade ungdomar att dö i förtid, att dömas för allvarlig kriminalitet, att drabbas av psykiska problem, att ha försörjningsproblem och en dålig utbildningssituation. Det kan inte ha varit dessa resultat som socialtjänsten förväntade sig när man placerade ungdomar i samhällsvård, konstaterar docent Marie Sallnäs och professor Bo Vinnerljung torrt i en artikel i senaste numret av tidskriften Socionomen.

Artikelförfattarna redovisar en stor uppföljningsstudie som omfattar nästan 800 ungdomar som placerades i åldern 13-16 år. Man har följt dem till 25 års ålder för att se hur det gick för dem i livet. Särskilt illa är det för pojkar som placerats i s.k. § 12-hem, där klarade sig ingen. Med "klara sig" menar forskarna bl.a. att man inte blivit lagförd för några brott före 25 års ålder, att man skaffat sig en utbildning högre än grundskola, att man inte behövt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten m.m. Flickor klarar sig generellt bättre än pojkar. Artikelförfattarna konstaterar att livsituationen för de unga som placeras i samhällsvård är så mörk att man måste ställa sig frågan om vården till och med haft en skadlig påverkan på deras framtida livschanser!

Detta är en dyster läsning om än inte särskilt överraskande. Det här är fakta som är kända sedan tidigare. Redan på 1980-talet, ja ännu tidigare, fanns det en spridd uppfattning bland socialarbetare om ungdomsvårdsskolorna (dagens § 12-hem) som "brottsskolor". Sedan dess har det kommit flera forskningsrapporter som pekat på samma slutsatser som Sallnäs och Vinnerljung i sin artikel. Och ändå fortsätter vi att placera ungdomar på institutioner och § 12-hem, i lika hög grad som tidigare och kanske till och med mer. Hur kommer det sig?

Läs artikeln i sin helhet i tidskriften Socionomen, nr 3 2009.

Djur i vården allt vanligare i Sverige

Djurassisterad terapi, DAT, är en metod som har utvecklats i USA och som nu sprids snabbt i Sverige. Tidigare var det vanliga hundar som följde med sin husse eller matte till jobbet, men nu tränas fler och fler hundar till att bli certifierade vårdhundar. Boxern Bosse, som är Sveriges första certifierade vårdhund, används på Årstagården i Uppsala till minnesträning och motion. Dessutom sprider han glädje bland de boende.

Karin Udénius är utvecklingsansvarig på Årstagården och var den som tog initiativet till att skaffa en vårdhund:
- Som dement förlorar man möjligheten att vara sig själv. Det är svårt att komma ut och att uttrycka sig. Bosse kan bidra till levnadsglädje i nuet.

Bosse har bland annat tränats i stresstålighet och lydnad. Han har dessutom lärt sig att aldrig springa inne på avdelningen, och han tål att de boende plockar i hans mun. När personalen sätter på honom hans gröna täcke vet han att det är dags att börja jobba.

- Läs hela artikeln om Bosse på Upsala Nya Tidnings hemsida
- Läs mer på Metros hemsida om en annan vårdhund som också heter Bosse

Du som funderar över hundens verkliga betydelse i vården, och hur man egentligen gör om man vill ha en hund på särskilt boende, bör läsa Hundens betydelse i vården av Barbro Beck-Friis, professor i geriatrik och hedersdoktor i veterinärmedicin, Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet, och Anna Beck-Friis, klinikveterinär vid Östersunds djursjukhus. Författarna har mångårig erfarenhet av vad hunden betyder för människan fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt såväl vid vård i livets slutskede som vid vård inom särskilda boenden eller i det egna hemmet.

Läs mer om Hundens betydelse i vården och beställ boken på Gothias hemsida genom länken nedan:
Beställ Hundens betydelse i vården